Alla minnen från konserten kom tillbaka <3 Men det var inte det jag tänkte berätta om nu...
Jag kom att tänka på kärlek, och min framtid. Jag brukar ju säga att jag tänker på mig själv som singel när jag tänker på min framtid, och att jag ska adoptera om jag vill ha barn. Nu i morse kom jag plötsligt på en tanke att jag kanske inte alls kommer vara singel resten av livet. Det kom som en Aha-upplevelse, att kanske även jag hittar den rätta (måste bara inflika att det nog ska vara riktigt ordentligt, säkert, pålitligt och sant för att jag skall "gå med på det") och lever med en man i framtiden. Sedan kom jag på, att om jag har ett barn vill jag vara ensamstående förälder. Inte för att jag vill att mitt barn ska ha bara en mamma, utan för att jag inte vill att hon (jo, jag skulle ha en flicka) ska förlora sin pappa. Visst, det finns ju nog många som får leva med sin mamma och pappa, för många fungerar det att leva tillsammans livet ut. Det är bara det, att jag själv inte har upplevt det.
Jag har också på senaste tiden kommit fram till att jag nog vill ha ett barn. Jag vill ha en dotter som jag får uppfostra, som jag får dela livet med. Jag skulle uppfostra henne på mitt eget sätt, till en underbar flicka (haha, jo jag har höga tankar om mig själv, deal with it), inspireras av Lorelai och Rory.
Så jag kom i princip fram till, att endera pojkvän eller barn, haha. Visst kan ett under inträffa, och jag hittar den perfekta, den rätta för mig. Att vi älskar varandra och lever tillsammans livet ut, tillsammans med ett barn. Kanske t.o.m. vårt eget barn, alltså inte adopterat, men det tvivlar jag mycket starkt på.
Just nu ser jag min framtid som singelmamma till en dotter, med djur, åtminstone katter, antagligen en hund och en katt. Men det är såklart svårt att planera ens framtid när man inte vet hur man själv utvecklas, och inte ens i vilket land man kommer att bo. Kul är det att drömma i alla fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Jag blir väldigt glad om du skriver något! :)